Rasinformation

2010-01-18 / 21:46:47

Yorkshire terriern är en vaken och intelligent liten hund.

En typisk utställningsras som kräver mycket pälsvård.

Yorkien har en stolt hållning och är livlig och vaktar bra.

Det är en trevlig liten terrier.

 


”Yorkshiren” är en STOR hund i litet format!

 


Trots att den numera är en av världens minsta hundraser,

så har den kvar en stor hunds egenskaper,

och den verkar ringa medveten om sin storlek,

och den drar sig inte för att utmana en schäfer…

Temperamentsmässigt är den en mycket typisk terrier,livlig, pigg och lekfull.

Yorkshiren är härdig och sportig och älskar långa promenader utan att för den skull kräva det.

Den är också fortfarande en suverän råttfångare.

Yorkshiterriern har en otrolig charm,

dess litenhet och stora personlighet gör det svårt att inte dra på smile-banden ibland.

Den är mycket tillgiven och dess vitalitet behåller den

långt upp i ålderdomen och den är långlivad och sund.

Den blir dessutom en utmärkt vakthund.


Mycket liten, vacker och full-i-fan!
Det första som slår en är den långa, svallande vackra stålblå pälsen

och det lilla söta ansiktet med den busiga och självmedvetna uppsynen.

Den skall ha en kvadratisk, kompakt kropp med elegant hals och stolt buret huvud.

Helhetsintrycket skall förmedla känslan av en spästig och välproportionerad kropp.

Huvudet är tämligen litet med flat hjässa och relativt kort nosparti,

rak nosrygg och svart nosspegel.

Öronen är små, v-formade och burna upprättstående.

Ögonen är mörka, medelstora och svagt mandelformade.

Svansen skall vara högt ansatt och buren något högre än rygglinjen.

Färg: Varmt guldrött med mörkt stålblått på ryggen.

Den stålblå färgen skall vara ren, ej uppblandad med gula el svarta hår.

Öronen skall ha en mörk, guldröd färg.

Pigmentet på ögonlocksränder, läppar, trampdynor och nostryffel skall vara svart.

Pälsen är silkeslen, rak och tät och är sidenglänsande som inger en sval känsla vid beröring.

Rätt pälsstruktur reflekterar ljuset till en metallisk glans.

Pälsvården är mycket omfattande med regelbunden kamning och borstning.

Mankhöjd: ca 20-23 cm Vikt: högst 3,2 kg




Yorkshiterriern ställdes ut första gången 1861,

och ingick då i den omfattande gruppen ”skotsk terrier”.

Yorkshiren var då ingen liten hund,

men uppfödarna gick medvetet in för att skapa en dvärghund.

Den erkändes som ras av engelska kennelklubben 1886.

De första exemplaren kom till Sverige 1911

Numera registreras ca 500 st årligen.


Traditionellt skall pälsen hållas lång, men en kort mer praktisk frisyr

är också möjlig - och kanske mer lämplig för en Yorkie som hålls som familjehund.


Yorkshireterrier kan sägas vara ett bevis på brittisk uppfödarkonst.

Rasen skapades med början under 1850-talet i Yorkshires ulldistrikt.

Vävare och ullfabriksarbetare tog som hobby och med all säkerhet som extrainkomst,

att föda upp mycket små, mjukhåriga terrier,

som blev populära sällskapshundar hos besuttna damer.

Den gamla engelska black-and-tan terriern, malteser, dandie dinmont terrier

och skyeterrier nämns som mer än troliga ingredienser.

Clydesdaleterriern eller, som den senare kallades Paysleyterrier

nämns även i viss litteratur, men den var av senare datum och

hade troligen bl a yorkshireterriern som ursprung, inte tvärtom.

 

 

 

Yorkshireterrier skall vara en alert och intelligent dvärgterrier.

Den skall vara livlig med ett stabilt sinnelag.

Yorkshireterriern är en dvärghund som numera tillhör terriergruppen.

Den ska vara kvadratisk, ha en stram hållning

och ett högburet huvud och ha en självmedveten uppsyn.

Den silkeslena pälsen ska vara lång och rak.

Den kammas med en bena som sträcker sig från huvudet till svansspetsen.

Yorken har två väl avgränsade färger, stålblå och en gyllene tanfärg.

Den stålblå ska sträcka sig från nackknölen till svansspetsen.

På huvud, ben och front ska färgen vara en gyllene tanfärg.

Huvudets hår ska vara ljusast på hjässan, mörkare på sidorna och mörkast på öronen.

Rasen är konstruerad för drygt 100 år sedan, efter ett hemligt recept.

Man kan utgå ifrån att det finns inslag av nord-engelska terrierraser

såsom Skye- och Manchesterterrier.

Yorken är en pigg, lekfull och nyfiken liten hund,

som fullkomligt står på tå för att vara sin ägare till lags,om den får rätt uppfostran.

Yorkshireterriern kräver inga långa promenader i ur och skur,

men därmed är det inte sagt att den ogillar att vara ute.

Sol och frisk luft är bra för både två och fyrbenta vänner.

Pälsen borstas och kammas varje dag.

Ett bad varannan till var trejde vecka med ett milt schampo är att rekommendera,

eftersom en smutsig päls bryts sönder och ser risig ut.

Öronen ska trimmas och tassar rundklippas.

Den idealiske yorkägaren kan bo på landet såväl som i staden,

ha villa eller lägenhet, vara gammal eller ung.

För små barn kan däremot vara ett problem,

då Yorken själv kan komma till skada på grund av sin litenhet och små barns oförstånd.